Den första svenske kungen– del 2

Under 1800-talet uppmärksammades det anglosaxiska Beowulfkvädet som tillsammans med de isländska sagorna fick agera som stöd då de svenska historikerna hävdade att svearna erövrade Götaland på 500-taler e Kr. Tolkningen innehåller dock massa svagheter vilka ledde till ett misslyckande hos mötet med Weibullskolans historiker. Dessa tillämpade en mycket nitisk källkritik vilket innebar att de under 1900-talet tog bort en väldans massa osäkra uppgifter i de isländska sagorna, detsamma skedde med de nationalromantiska myterna ur historieböckerna.

En svårbesvarad fråga

Inte ens dessa kunde ge ett klart svar på när Sverige blev ett enat rike, deras svar på frågan blev ”Vet ej, men troligen inte tidigare än slutet av 900-talet”. Historietolkningen de kom fram till är den som har varit dominerande i Sverige sedan dess, det finns dock forskare som tycker källkritiken är alldeles för hård. Påståendet att Sverige enades vid den tid kan inte stämma då beläggen för att ett sådant rike existerade är säkra, riket har många indicier för att vara mycket äldre än så. På senare tid har man dock flyttat fram enandet genom en källkritik som varit än hårdare, där drar man slutsatsen att det inte var förrän 1200-talet som ett svenskt rike går att tala om.

Snäva definitioner

Kungamakten innan detta var svag och ibland under ett splittrat mellan två olika kungar, denna sistnämnda tolkning går ut på att den definition man valde för ordet rike var alldeles för snäv. Denna är mer lik definitionen för vad en nationalstat är, dessutom dras det alldeles för stora slutsatser på ett källmaterial som är för litet och förkastas så fort det skiljer sig från deras teorier.

Segersäll

De olika meningar som finns om när Sverige egentligen blev Sverige gör att vi omöjligt kan avgöra vem som faktiskt var den allra första kungen för vårt land. De bristfälliga källorna man har efter år 1000 gör att det inte finns en chans för oss att veta vilka som faktiskt var kungar eller hur länge de satt på tronen. När man pratar om kungalängder så brukar man dock börja med Olof Skötkonung, en man som regerade 993-1022. Det finns så klart inga källor på detta men det sägs att det var denne kung som förenade Sverige. Hans far Erik Segersäll är precis lika känd som sin son, detta då han var framgångsrik i krig mot Danmark. Men Segersäll var också en regerande kung som satt under 970-993 på ett ungefär, han ska ha regerat över både Svealand och Götaland. Dock kan inte de isländska sagorna bekräftas när det gäller just det så därför förblir denna del av historien ett mysterium, framförallt när det gäller tiden innan Erik Segersäll satt som kung.

Ett ansikte utåt

En sak som är säker är dock att det efter dessa män kom en rad andra kungar som tillsammans har format vårt land till vad det är idag, och det är också tack vare dessa som vi har den kung vi har idag. Trots att vår kungafamilj inte har någon makt utan mer arbetar som ett ansikte utåt för vårt land så är detta en viktig del av vårt land. Jag personligen tycker det är fantastiskt att vi som land kan kombinera både ett folkvalt styre med en kungafamilj, framförallt eftersom det inte finns alltför många kungafamiljer kvar där ute i världen.