Det svenska huset

Det finns en hel del saker som Sverige förknippas med, för de som inte bor här är IKEA, snö, köttbullar och kanelbullar en självklarhet hos svenskarna, men vi själva har kanske en lite annan syn på vad som verkligen är svenskt. Visst, det går inte att förneka hur dessa fyra präglar vårt land, men frågar man en svensk om vad som verkligen är ett kännetecken för landet så kommer Dalahästen, faluröd och de röda husen med vita knutar garanterat på tal. Dessa kan verka som en självklarhet för oss men egentligen så finns det en hel del faktorer som spelat in för att dessa ska få bli de kännetecken som vi alla tar för givet.

Försök att modernisera

Den Faluröda färgen kommer tillexempel inte bara från en framtagning av nyanser, denna färg har haft en industriell produktion ända från 1764, alltså en helt unik produktions längd på 254 år. Dock så är historien om färgen längre än så, redan i skildringar från 1500-talet kan man finna denna färg omnämnd, bland annat i ett brev till byggledaren på det kungliga slottet i Stockholm nämner Kung Johan III att han vill beställa gruvkli eller rostbly för att kunna färga alla slottets tak röda. Detta på grund av att det nere i Europa var väldigt populärt bland kungar och adel att sätta koppartak på slotten och godsen de hade, men eftersom vi i Sverige byggde i trä så blev det svårt att få till detta, istället bestämde Johan III att vi för att efterlikna kopparn skulle måla med den kopparröda färgen.

Status i färgen

Vad som var ett försök till att hänga med i tiden blev början på en trend som än idag lever sig kvar i vårt land, tack vare konungens färgval var adeln snabba med att måla sina egna hus i rödfärg, detta var trots allt exklusivt och endast de allra rikaste hade råd och möjlighet till detta. Som ett skydd för huset och färgens skull så bladade man pigment med trätjära, detta gav den röda färg som levt vidare i över 200 år. När adelns hus blev röda så ville så klart prästerna och officerarna inte vara sämre, de rödfärgade timmerhusen var ett tecken på rikedom och status så detta ville så klart de också ha denna fasad.

En färg för alla

Under 1700-talet gick det över till de välbärgade bergmansgårdar och bondgårdar, även hus i staden kläddes med panel och målades i denna nyans. Inför kungabesök kunde myndigheterna i staden beordra ommålning av fasaderna som var riktade mot gatan, men eftersom det var så dyrt att måla husen så var det oftast just bara den fasad som målades, resten lämnades i den tidigare färgen. In på 1800-talet var det sedan dags för böndernas boningshus att ta över denna färg, även soldater och torpare ville ha denna vackra färg som kungen till en början förde in, så nu började färgen verkligen nå gemene man. Idag kan man oavsett var i landet man rör sig, se denna färg på hus lite varstans, oftast tillsammans med vita knutar, den svenska drömmen om den perfekta bostaden för många svenskar.