Svenska vikingar – del 2

I dessa nya skepp som vikingarna byggde började man utforska världen lite mer, båtarna kom i alla möjliga olika slag. Man tillverkade mindre båtar avsedda för fiske, andra skepp blev stora och bulliga för att klara av handelsresorna och lasterna. Dessutom byggde man stora krigsskepp på ungefär 30-40 meter, ek var det föredragna virke för dessa båtar och användes av alla utom norrmännen som valde fur till sina båtar. Det var tack vare dessa som vikingarna nådde sin framgång, utan dessa hade historien sett betydligt annorlunda ut.

Island upptäcks

Med dessa skepp började man känna sig djärv nog att bege sig ut längre i världen, över haven seglade man med navigationen från stjärnorna som enda hjälp. Men på de stora öarna man råkade på ute i Nordatlanten fanns det inte en människa i sikte, det var orörd mark som vem som helst kunde ta till sin egen. Detta tog norrmännen till sig och slog sig ner på de folktomma Färöarna där de började slå sig till ro och bruka jorden. Det var förmodligen hit man var på väg när man upptäckte Island, på sin tur mot Färöarna lyckades man helt missa det och fann istället ett folktomt Island där man slog sig ner omkring år 870. Det dröjde inte mer än 50-60 år innan man hade koloniserat kustområdena på denna ö.

I pappas fotspår

Enligt ett flertal isländska sagor ska hövding Erik Röde under slutet av 900 talet ha seglat västerut från Island och råkat på Grönland. Hit lockade han andra islänningar att flytta så man kunde kolonisera denna ö också. Efter denna upptäckt sägs det att det var Eriks son Leif den lycklige som gjorde nästa, han seglade i sin fars fotspår och begav sig än längre västerut. Här stötte han på ett land man aldrig tidigare hade satt sin fot på och Leif valde att kalla det för Vinland, varför vet man inte. Men eftersom det är känt att vikingarna seglade söderut så är risken stor att man döpte det efter de vilda vindruvor man där fann. Vinland var förmodligen ingen ö alls utan det mesta pekar på att Leif den lycklige steg i land på kusten av Newfoundland och upptäckte på så sätt Nordamerika. Här har man grävt fram boplatserna som nordborna hade och dessutom hittat flintstenar från både Grönland och Island som skvallrar om att det är just dessa vikingar som bott här.

Försämrade förhållanden

Nordborna verkade trivas bra i det grönländska landskapet och här stannade man i ungefär 200 år och levde som vikingar efter det att vikingatiden tagit slut i Norden. Invånarna kristnades tillslut och man byggde kyrkor som vikingarna kunde besöka. Men vart eftersom åren gick så försämrades klimatet, detta gjorde så odlingen försvårades kraftigt. Bosättarna på Grönland tvingades att överleva på en kost som nästan bara bestod av fisk, detta ledde till både undernäring och sjukdomar. Bosättarna på Grönland dog tragiskt nog ut som ett resultat, de som klarade sig från både svält och sjukdomar blev istället tvungna att flytta från ön för att kunna överleva.